söndag 6 november 2016

En dag för släktforskning

Igår släktforskade jag om människorna som bott på gården. 

Känns som en bra helg att göra detta på. 
Historiens vingslag och alla helgon och allting!

Jag tog mig en lång promenad på Värö kyrkogård själv först. 
Så stor den är!! Så många gravstenar att läsa på!

Jag hittade gravarna efter 4 av 6 syskon som var de sista som bodde och verkade här. 
Och även familjegraven till hon som var gift med sonen till ett av dessa syskon. 
De bodde i "undantaget" här intill som byggdes 1984. Men Majlis ligger inte i sin familjs grav. Det finns en dyster historia kring den familjen, så jag tror mig ha förklaringen. 
En annan kan vara att hon var den som "blev gift" och därför ligger i sin mans grav. 
Det där ska jag kolla upp sen.

Spännande historier uppdagas när man forskar så här. 
Genom att tidigare ha talat med personer som kände folket här så har jag några av svaren på dessa undringar. 

Så himla spännande! 

Just nu letar jag efter graven på den - enligt uppgift -sista fastboende, Selma. Har hittat hennes konfirmationsbibel.
(Angreppen på pappret är gjorda av silverfiskar btw. Har man sådana i huset och inte vill/kan/orkar utrota dem får man se till att de har mat att äta, annars går de på papper, och särskilt sådant som är limmat i böcker, bara så du vet)

Och med hjälp av denna skrift har jag listat mig till att hon bör varit född 1897 nånting.

I arkivet över gravvårdar i 200 församlingar i Sverige hittar jag nåt som kan stämma.
Det blir till att åka bort och kolla igen. Nu har jag i alla fall en bokstav för vilket kvarter hon bör ligga i.

Fortsättning följer!
Over and out från detektiven.

Fortsättningen kom fortare än anat:
Efter att ha vandrat grusgångarna upp och ner i snålblåst och regn igen, nu tillsammans med Olle och Ludde, hittade jag faktiskt familjegraven till Johan Abrahamsson, dvs pappan till Selma, Hilda, Viktor, Ivar, Gunnar och Einar. 
De fyra bröderna ligger i en egen grav på annat ställe, men systrarna Selma och Hilda ligger (enligt registret) i familjegraven tillsammans med pappa Johan och mamma Inger Sofia (f Claesdotter). 
På gravstenen står det bara Johan Abrahamssons familjegrav. Att namnge hustru och döttrar var inte så himla noga tydligen...


Selma och Hilda heter Johansdotter i sina konfirmationsbiblar men står som Johansson i Gravregistret. 

Det var väl där en bit in i 1900-talet som man övergick till att behålla son-namnet intakt.

Även Helge, Hildas son ligger i denna familjegrav tillsammans med sin fru Majlis, som ju var den sista som ägde Lars Persgård.

Hilda var för övrigt den enda av de sex syskonen som fick barn; Helge. Helge och Majlis fick inga barn, så där tog den släkten slut så att säga. 
Och om man är lite krass så var ju det himla bra, för då fick ju jag chans att köpa gården. Annars kanske den hade gått i arv till nån tokig ättling som bara moderniserat och haft sig. 
Och det hade ju vart himla synd om både mig och gården då liksom. 
Förlåt!

Well, det är i alla fall roligt att veta lite mer om gårdens tidigare invånare. Alla syskonen bodde på gården.
De blev alla relativt gamla; Pappa Johan August Abrahamsson blev hela 93 år. Mamma Inger Sofia 82 och barnen så här: Selma 90, Viktor 87, Einar 87, Gunnar 82. Ivar och Hilda blev båda 74.

Å vad jag gärna hade velat träffa dem allihop! Då hade jag bett dem berätta om hur det såg ut här förr.
Vad det kom sig att de byggde om ladugården. Och när de byggde om huset, höjde taket och väggliven. När plattorna kom på. Om de hade en bakugn inne i huset från början. Om köket verkligen legat där det är idag från början...
'Många frågor är det.

Inga kommentarer: