måndag 27 september 2010

Lust

"Jag älskar dig så länge jag har lust" sjöng Marie Bergman på en gammal favvoskiva.
Alltså det var på den tiden man hade musiken på skivor.
Ja, och så band förstås.
Jag hade Marie Bergman på skiva.
Väldigt bra text som jag tycker passar på allt.
Inte bara på att älska.

Jag städar ur bilen om jag har lust.
Alltså gjorde jag inte det igår.
Jag hade helt enkelt inte lust!

När jag inte har lust så bara vill jag inte.
Jag ickevill med hela systemet.
Tvärvägrar helt enkelt.
Isället hade jag stor lust att klippa till mitt gröna tyg.
Och att möbla om i Js rum.
Det är numera syateljé.
Väldigt mysigt att ha ett syrum igen.
Jag hade inte heller lust att steka kantarellerna vi plockade i lördags.
Men idag känns det som jag skulle kunna ha lust till det när jag kommer hem.

Plockade kantareller klarar sig bra ett par dar om de får stå ute i friska luften i regnskydd.
Det gör mina.

Ikväll har jag antagligen även lust att fortsätta sy.
Det är så kul!
Så avkopplande på nåt vis.
Och välidgt kul att se när plagget växer fram.

I morse åkte jag ifrån min telefon.
Det händer ungefär en gång i halvåret, så det var väl dags nu.
Väldigt retsamt.
Men samtidigt rätt skönt.
Det blir väldans lugnt och fint på jobbet när man inte har telefonen med sig.

Nu tror jag faktisk att jag har lust att ta en fikapaus.

söndag 26 september 2010

Disco tänder ull och svamp

Min käre söte sambo har tappat tänderna.
Inte alla.
Bara de tre längst fram.
Men ändå!

Nu har jag i alla fall sett hur han kommer att se ut som gammal tandlös gubbe och
konstaterar att jag kommer att älska honom även då

Litet trauma som åtgärdas temporärt idag på morgonen.
Igen.
Det började för ett bra tag sen och senast i måndags var han på rotfyllning och provisorisk fastklistring av själva bryggan.
En ny ska gjutas inom kort.
Den provisoriska klistringen höll en dag.
På tisdag morgon cementerades bryggan fast igen.
Och i fredags kväll började den vicka igen.
Igår morse fick han den i handen....

Annars har jag varit på disco.
Gode vännen M firade 50 med nostalgitripp igår.
Väldigt roligt att språkas med gamla bekanta.
De flesta hade lagt stor möda på kostymeringen.
Själv nyttjade jag lilla A:s klädlager.















Varför i hela friden vänder blogger på bilden??
Äkta 70-tals platåskor, äkta 80-talsblus från Kappahl och en
gräsligt äkta rosa handväska från 1980 blankt.
Alltsammans uppsnokat av A på olika loppisar.
Och så sonens studentkavaj utanpå.
Uppkavlade ärmar a la 80-tal.

Sambon stannade hemma med gluggen...

Väl hemma mitt i natten (kalaset började kl 21 så det blev seeent) var jag bara tvungen
att ta en kopp te och somna i soffan till en film.
En töntfilm skulle lilla J sagt.

En rolig sak med att prata med gamla bekanta är såklart alla minnen.
Gode vännen M har både järnminne och begåvning i berätande.
Och jag som är välsignad med ett sånt kort minne fick liksom uppleva
en massa roliga händelser igen.
30 år senare.
Väldigt roligt måste jag säga!

Visst har jag sagt förut att jag är välsignad med ett väldigt kort minne?
Det gör att en gammal story för mig kan upplevas som nästan ny var gång den berättas.
Recykling.

Dessutom visade det sig att M och hans fru K har får.
Som de klipper regelbundet.
Gissa vem som ska få ull nästan gång?
Väldigt spännande!

En fördel med sena kalas är att man hinner ha en hel ograverad lördag innan.
Jag hann klippa ut mönstret till gröna jackan.
Fika med mor.
Fixa med mors Facebook-login.
Läsa en bit i Sofie Hexebergs bok. Strålande bra, läs den!
Samt gå i skogen i ett par timmar.
Mamsen hängde med till skogen såklart.

Direkt när vi stannade på första stället ropade modern till.
Oj, titta vad som finns här!
Men oj!
Hahaha, oj så många.
Det är inte klokt!
Hohoho.
Men du, det finns hur mycket som hest!
osv.
Väldigt lustigt att höra henne klucka och skratta i buskarna.
Jag var tvungen att ta en bild på den gamla där hon stod på huvudet i kantarellterrängen.















Idag siktar jag på att klippa till jackan och kanske eventuellt städa ur bilen.
Om jag får lust...

torsdag 23 september 2010

Falegarn på jobbet

Idag har jag visat mina fina härvor, mina skatter, på jobbet.
Flickorna på kontoret klämde och kände och tyckte de var fina.
Några gjorde precis som jag brukar när jag får en garnhärva i handen.
Tog genast härvan mot näsan och luktade.
Haha, skönt med likasinnade!

Här ser man mina skatter när de ligger i mitt kontorsfönster.















Solnegång, skymning, nästan kväller och norrsken

















Solnedgång och en skymt av skymning.
Häromdagen fick jag en leverans (till) från Fale Artut.
Det var två härvor underbart (som vanligt) poesigarn med ett sött meddelande.
Falegarn spunnet bara till mig!
Det minsann!!

Jag hängde upp alla härvorna på altanräcket.
Härlig kombination.
Solnedgång och poesigarn.





























Nu har jag till en väldigt fin kofta/tröja.
Norrsken 3 st
Skymning 2 st
Solnegång (efter ett foto från min altan) 1 st
Nästan kväller 1 st

Rikedom!!

måndag 20 september 2010

Skogsmulle

Det är så härligt att gå i skogen, skogen, skogen.
Det är så härligt att gå i skogen, den är så skön!

Efter röstningen och sen hela förmiddagen i soffhörnan längtade kroppen ut.
Det blåste nästan kuling, men i skogen var det alldeles lagom luftigt.
Lilla mamsen hängde med och vi hittade riktigt bra med olika svampar.
Det är väldigt fiffigt när mamma vill följa med och plocka svamp.
Hon har på äldre dar blivit känslig för kantareller.
Detta gör att hon är försiktig med att äta svamp överhuvudtaget.
Så för det mesta får jag med mig även mammas svampar hem.
Strålande upplägg!














































Karl Johan
kantarell
tegelröd björksopp
brunsopp
aspsopp
strävsopp
trattkantarell
mandelkremla
citrongul slemskivling
taggsvamp
fick följa med hem till stekpannan

öronmussling
mjölskivling
olika kremlor
lämnades kvar i skogen.
Även om de klassas som ätliga tycker jag inte att de är så attraktiva.

På ett ställe stod det en samling gröna trattskivling.
Såg sjuk ut och luktade starkt. Lite lakritsaktigt.
Bläää

Det finns många ätliga skivlingar men jag tycker de är svåra.
Och heller inte så himla tilltalande.
Därför går jag förbi dem för det mesta.
Ibland tar jag med någon hem för examination.
När jag är på det humöret.

söndag 19 september 2010

Fingervante















Ena vanten klar!
Nästa blir mycket lättare för nu vet jag hur man gör.

Sommarens (augustis) sista dag  började jag ju på en fingervante där jag använde Harikasockmönstret fast jag modifierade en del.
Fick för mig att det skulle bli för stort om jag inte minsakde ner antalet maskor och då var jag ju tvungen att ändra själva diagrammet också.
Väldigt krångligt och avancerat!
En hel kväll i soffhörnan gick åt till att rita diagram o sånt..

Det blev inte så bra.
Det är alltid svårt att göra om mönster och särskilt att göra om en socka till en fingervante.
Döm om min förvåning när jag två veckor senare läste på Dödergöks blogg att hon gjorde samma sak!!
Fingervantar av Harika-sock-mönstret!
Nästan lite kusligt .
Två själar samma tanke!
Fast hennes är finare.
Hon har en himla talang för färgkombinationer den lilla dödergöken.

I alla falla så fick jag i och med detta nytt bränsle och tänkte att kan hon så kan jag.
Och det kunde jag.
Jag bara lät bli att ändra på mönstret den här gången.
Moralen i denna saga:  inte vara så himla klåfingrig!

Mina skaft är kortare.
Jag hatar när man ska knöla in långa vantskaft i jackärmarna.
Vantskaft utanpå jackan slutade jag med i 10-årsåldern...
100 år sen.
Olika färger i olika belysning.
Verkligheten ligger nånstans emellan






























Igår skulle vi haft arbetsdag i badförenignen.
Men vädret var så busigt så vi ställde in.
Och jag som rustat mig i så bra kläder.
Bilden illustrerar hur mycket det blåser (nä, jag brukar inte vattna när det ösregnar)
och hur snyggt  jag är klädd.















Särskilt sydvästen tycker jag är riktigt snygg!

På eftermiddagen igår var jag o lilla J tillsammans med min syster A-M och två vänner till henne på ett föredrag.
Det var kostdoktorn Andreas Eenfelt som var i Falkenberg och pratade om LCHF.
Low Carb High Fat.
Jättebra föreläsning i ett fullpackat Folkets Hus.

Hemma igen blev det trevlig middag med bonusson L och två av hans kompisar.
God middag med entrecote och bearnaisesås.
LCHF alltså.
Lilla J tog en sen buss hem till stan.

I morse åkte jag o sambon iväg och röstade.
Känns bra att gå till vallokalen på själva valdagen.
Lite högtidligare än att förtidsrösta.
Nu håller vi tummarna för Freddan, Janne och gänget.
Vi följer valvakan på TV.

Det blåser friskt idag också.
Man får titta till båten så att förtöjningarna håller.
Brorsans rullfock har fransat upp sig.
Det är starka krafter när det blåser på kusten.

Annars tänkte jag gå på fingervante nummer två idag.
Kanske kanske en liten runda i skogen....
Efter några dagar inomhus drar skogen igen.

Och kanske att jag börjar rita på jackmönstret.

Well, sysslor är det inte ont om.
Tänk vad hemskt om man satt en dag och undrade vad man skulle göra.
Tänk att inte ha något alls på att göra listan!

Det kommer inte att hända mig. Nånsin!

Jag gillar listor.
Att göra till helgen hade jag alltid på en lista förut.
När barnen bodde hemma och det var sådär sjukt fullt upp jämt.
Det var skönt att kunna sätta upp sysslorna på listan så slapp man tänka på dem hela tiden.

Att göra till helgen kunde vara
röja ur förrådet
plantera om balkonglådan
tvätta badrumsmattan
skruva upp hyllan
byta ut lampan
sy i knappen
osv.
Blandade grejer.

Sen behövde man inte säga vilken helg det skulle göras...

En annan dag är annars ett väldigt bra uttryck tycker jag.
I morrn funkar för det mesta
Eller sen, helt enkelt
I september myntades när vi flyttade in här i juli 1997 (2007 ska det vara. Ändrat efter påpekande från uppmärksam dotter)
på semestern,
till våren eller
till hösten och liknande
kan med fördel användas till sånt man inte tycker är så himla bråttom.

Till sist måste jag visa en häftig bild från min söta arbetskamrat och vän K i Gnesta.
Hon hittar svart trumpetsvamp i "sin" skog.
















Avundsjuk!!!
Jag har aldrig sett svart trumpetsvamp.
I skogen alltså.
Så här ser de ut i boken

































Visst ser de spännande ut!!
Det är roligast med svampar som är svåra att se.
Jag vill så gärna överlista dem!
Jag får helt enkelt åka upp och tvinga mig med ut i gnestaskogarna.

tisdag 14 september 2010

Roligt

Min minsta unge J är väldigt rolig.
Hon skriver ju ibland på bloggen Här kräkas åsikter som ni säkert sett här i min blogglista.
Jag finner i alla fall hennes inlägg väldigt underhållande.
Och ibland väldigt tankeväckande.

Och igår när vi kom hem från jobbet och hela huset luktade Ajax efter hennes raid med städgrejorna låg denna lapp i hallen.



















Kanske är det för att jag är mamma till barnet....
Jag skrattade i alla fall gott.

Annars så hade jag sån naturabstinens igår eftermiddag så när jag kom hem vid sextiden slet jag av kontorskläderna och slängde på mig skogskläderna.
Jag bara måste ut i skogen!!
I naturen!

Balsam för själen.
Jag kliver omkring bland tuvor, stock och sten och tänker på ingenting alls.
Bara pratar lite med mig själv om spindelvävar som fastnar i glasögonen.
Frågar skogen var alla fina svampar gömmer sig.
Pratar om myggor som är väldigt envetna.

Jag glömde mygghatten i bilen och orkade inte gå tillbaks o hämta den så det fick bli huckle istället.
Snyggt va!













Det hjälpte litegrann.
Det är så jäkla enerverande när de surrar in i öronen!

Ett spännande fynd gjordes.
Vad är det för djur?
Måste vara ett rådjur va?



En massa guld och en massa tegelsoppar som de heter nuförtiden.
Förr hette de tegelröd björksopp.
Allt ändras....
Lite klåfingrigt kan jag tycka, men allt ska ju gå så fort nuförtiden.
(sa hon som alltid har så brått...hm)
Tex så heter Sotbrun vaxskivling numera sotvaxing.
Har man hört på maken va!!
Synd kan jag tycka då man ju tidigare, på själva namnet, kunde höra preciiiis vad det var för nåt.
Mer beskrivande liksom.
Sotvaxing!
Pytt min höna!



måndag 13 september 2010

Dop

Det var ett fint dop.
Eller två fina dop menar jag.
Och väldigt trevligt samkväm efteråt.
God mat och trevligt folk.
Kul att få träffa E:s familj som vi inte haft nöjet att se tidigare.

Bebisarna var pigga och glada hela tiden.
Och prästen var en sån där modern trevlig en.
Han hade pluggat på bra innan.
Han kunde namnen på alla faddrar, gudmödrar, föräldrar och syskon till föräldrar..
Sen när de små barnen var döpta gick han omkring i hela kyrkan och visade upp dem.
Han tog god tid på sig, det var en trevlig stund.
















Farmorsmor hälsar på sitt branbarnsbarn.
Men Gu!
Såååå gammal är väl ändå inte min mamma!!!
Då är ju jag också jättegammal!!
Hm...

Nuförtiden är det så moderna psalmer så en del kan man inte alls.
Men den här gången kände jag igen alla.
En av dem tack vare att jag och syster A-M konfirmerades på läger med en väldigt - för den tiden (70-tal) - modern präst.
Måne och sol, lalalalaaa...

Sen har de ju bytt nummer på psalmerna också.
Den blomstertid är inte alls nr 474 längre.
Och Trygga räkan är inte nr 513 och Bered en väg är inte längre 43.....
Usch vad jag inte gillar när saker ändras.
Varför kan det inte få vara som det alltid har varit?

När jag var liten och syrran och jag sjöng i barnkören då var det minsann noga med vilken musik som släpptes in i kyrkan.
Vi hade en jättesträng kantor i Tölö kyrka.
Kantor Hjort.
Det var inte mycket som dög i "hans" kyrka.
Jo, det var det väl, men han släppte inte nåt som lät det minsta "frikyrkligt" eller profant.
På bröllop och begravningar önskades ibland väldigt olämpliga sånger.
"Tack min Gud" tex.
Den kallade kantorn för "Tusen tack"
Den gick fetbort!

Well,det var tider det.

Kantor Hjort var inte bara noga med musiken.
Han var väldigt engagerad i hur vi såg ut när vi "uppträdde" också.
Även om vi oftast stod på läktaren där ingen såg oss.
Det var bara så.
Gud ser allt, tänkte väl kantorn....

Man fick inte ha glada färger på sig.
Absolut inte nagellack eller nåt smink
Och definitivt inte tugga tuggummi.

Det var verkligen andra tider.
Och det är väl väldigt skönt att det har blivit lite mer lättsamt.

"Våran" präst, på dopet igår, är så modern att han tom har en prästman istället för en prästfru.

Igår kväll när vi kom hem la jag ut nycklarna till städerskan.
Jag gömde dem i växthuset.

söndag 12 september 2010

Musik

Förutom stickning och trädgård och hav o allt annat roligt så har jag väldig glädje av musik.
Nästan all slags musik.

Idag är det särskilt körsång som är fint.
Vegakören var på TV i morse.
Väldigt fint!!























Man kan läsa om dem på www.vegakoren.se

Annars är det dop som gäller idag.
Två små gossar från Getinge ska döpas.
De heter Emil och Oskar och är min systers barnbarn.
Såååå himla gulliga!

Ska bli kul att träffa alla släktingar och vänner där nere.

Huvudvärken har dragit sig tillbaka lite men känns fortfarande.
Så fort jag rör på mig så spränger det till liksom.
Käckt att det mestadels blir en stillasittande dag även idag då!

Gårdagen tillbringades i soffan gloendes på TV och Lars Winnerbäckfilm samt ätandes olika mer elelr mindre hälsosamma produkter.
En och annan tupplur klämdes också in i schemat.

Jag o sambon kom på att vi behöver en städerska nu när L har flyttat.
Det var ju hans uppgift den sista tiden han bodde hemma.
Han städade huset mot mat och husrum.
Det var en bra deal.

Det börjar bli lite väl skitigt i hemmet nu.
Tre veckor efter att L flyttade till Viebäck.....

Men så kom vi på den strålande idén att lilla J skulle kunna anlitas som städerska.
Hon kunde tänka sig att ta jobbet.
Underbart fiffig lösning.

Måndag är väl en väldigt bra städdag!

lördag 11 september 2010

Helg

På gott och ont dristar jag mig att säga.
På gott för att det är underbart att slippa stoja upp kl sex.
Och särkilt skönt att slippa duscha det första man gör!
Nä, jag är inte emot renlighet alls.
Men jag tycker verkligen att det är jätte-jätteskönt att slippa duscha!
Jag vet inte varför, men jag tycker att det är så j-la tråkigt.
Jobbigt!
Blöta ner sig och torka och smörja in och föna håret och...
Nä, på helgen undviker jag duschen.
Jag är väl lat antar jag.
Det står jag för!

På ont då?
Jo, helghuvudvärk.
Det är väl när man slappnar av....
Första helgen efter första jobbveckan var den där.
Sprängande huvudvärk.
Sen har det vart till o från varje lördag sedan dess.

För lite vatten? ja
Fuskat med koliasrna? mm..ja
Stress? nja lite kanske
Iprenbrist? haha, ja säkert!
Fast idag var det nog inte Iprenbrist för det har inte hjälpt än....
Förkylning? ja, det kan det vara för den har fortfarande inte släppt

Skit samma.
Trist är det för jag hade tänkt göra en massa roliga saker idag.

Städa och rita mönster till min jacka..

Men än så länge har jag bara suttit i soffan och glott på tv och så läst en massa bloggar förstås.

Jag hittade en sån rolig, ganska ny blogg Tildabellan.
Hon skriver jätteroligt och har gjort en massa fina saker.

Internet är väl fantastiskt!
Tänk att jag kan sitta här i soffan i Åsa och "prata" i realtid med min lilla A i London.
Facebook!

I huvet har jag just nu ett par sockor som jag väntar mönster på.
Den flitiga Tålamodspåsen visade ett par så sööööta häromdagen som jag bara MÅSTE sticka!
Kolla in hennes blogg och läs om sockorna.
Roligt att de har en historia.
Bilden stal jag  utan lov....

fredag 10 september 2010

Normikoftan och godis

Normi är klar.
Hon blev rätt bra tycker jag.
Här är hon innan blockning.
(begriper inte varför blogger vänder på bilden... )



















Eller, jag blockade inte denna gång utan gjorde helt enkelt som man gjorde "förr".
Jag pressade försiktigt med varmt strykjärn och våt duk.
Det gick galant.






























Knapparna hade jag hemma.
Passar ok tycker jag.

Den här veckan har gått lika fort som alla andra veckor gör när man jobbar.
Det är väldigt mycket att göra vilket är kul.

Jag åkte på det lilla förkylningsviruset.
Bläää. Lite sänkt blir man allt.

Jag har väldigt roliga saker att göra både på jobbet och hemma.
Igår tex fick jag det stora nöjet att dela ut en vinst till min sötaste kund, tillika vän.
Hon deltog i en tävling företaget hade på försommaren och nu var det dags för prisutdelning.
Så här glad blev hon!


På fritiden har det mest varit soffan och stickning som dragit.
Och så lite bloggläsning såklart.
Lite sämre med det egna bloggandet... det får vara så nu när det är jobbsäsong så att säga.

Min favvo-blogg som jag läser varje dag är Fale Artut.
Det är så himla kul att följa hennes berättelser om fåren och ullen och färgerna.
Hon är så himla begåvad i allt detta. Dessutom skriver hon så underhållande.
Nu i veckan visade Fale sina senaste alster på Ullmaja.
Jag blir bara så ha-galen.
I godispåsen som låg i brevlådan igår kom således både norrskensgarn och solnedgångsgarn.

Fale inspireras oftast -vågar jag nog påstå - av naturen.
Så när hon fick syn på "min" solnedgång i bloggen i måndags dök hon genast ner i ull-lådan och komponerade ett flor,som det heter.
Varpå hon spann ett helt underbart garn.
Ett solnedgångsgarn.
Väldigt vackert och nästan mer solnegång än solnedgången själv.
Jag var givetvis TVUNGEN att köpa det!
Omgående.

Härligt att få sånt godis i brevlådan.
Från vänster: solnedgång, skymning och norrsken.

Poesi.
I just love!
(kameran ger tyvärr inte riktig rättvisa åt färgerna)

Nu ska jag bara njuta fram en fin modell att sticka av godiset.

Designchefen har redan en modell på idéstadiet.
Det är så kul.
Han (sambon alltså) är så lätt att trigga.
Jag håller bara fram garnhärvorna och säger sådär lite ledigt nåt om 
"...undrar vad jag ska göra för modell i det här garnet. Kolla, visst är det fint!"
Han hummar nåt ja-liknande och så är det inte mer med det.
För stunden.
Rätt som det är en stund  eller en dag senare kan han kläcka ur sig
"Jag skulle nog göra en sån här.." och så beskriver han nån fin modell.

Väldigt roligt.








måndag 6 september 2010

En sommar till!

Sommaren gjorde come back i helgen!
Ett sånt underbart väder.

Men först var det fredag och sambons fördelsedag.
Mamsen, J och kära grannarna L&P förgyllde kvällen för honom.
Och så kom min syster A-M och överraskade.
Väldigt kul och väldigt mycket A-M!
Väldigt trevligt var kalaset och helt slut var man efter hela långa veckan och två glas vin...

Jag fick en jättefin Lisa-sten.
O så glad jag blev!

Nästan hela lördagen var jag o lilla J i skogen.
Vi var på alla de vanliga ställena men med lite knapert resultat.
Små kantarellgryn och några soppar.
Sist åkte vi till den fina moss-skogen i Förlanda.
Där fanns kantareller och Karl-Johan och citrongul slemskivling.
Det blev en hel liten korg till slut i alla fall.

Jag körde J hem på seneftermiddagen och så var jag o sambon själva igen.

Framför TV:n blev jag lite rastlös så jag började på ett av mina huvudprojekt.
Alltså ett sånt projekt som byggts i mitt huvud under en tid.
Jag har många sånsa på lager och rätt vad det är så poppar de upp och vill ut i verkligheten.

Denna gång var det garnet jag köpte i vintras på Normi Gran i Partille som ville bli stickat.
Ett otvättat 4-trådigt ullgarn.
Väldigt billigt har jag för mig att det var.
Typ 10:- hektot.

Ena härvan låg tvättad och klar så det var bara att sätta igång.
Väldigt lättstickat!
Tjockt garn med stickor 5 går lätt som en dans.

En uppifrån och nerkofta ska det bli.

Eftersom sommaren kom tillbaks fick söndagen bli en dag i solen.
Andra Normi-härvan tvättades i Eculan ulltvättmedel och hängdes på tork på altanräcket.

Och jag kunde sitta och sticka och sola på samma gång.
Bra med sånt enkelt sticke, man kan blunda mot solen samtidigt som man stickar.

Bäst jag satt där i solen kom jag på att det skulle vara fint med nån slags effekt på koftan.
Normikoftan.
En  härva lönspunnet Fale-garn skulle passa perfekt!
Jag fick den här härvan av Fale Artut som bonus i ett garnpaket i våras.
Hennes egen ull av värmlandsfår.
Fiiiint!


Mönstret tog jag från Tina-tröjan.
En stor härlig olle som jag  bytte till mig av en söt vän för många år sen.
Vi var på Brännö i hennes föräldraras sommarstuga och hade en mysko veckokurs.
Det var en förtrollad vecka som bland annat resulterade i tröjbyte.
Ts mamma har stickat den och den är fortfarande en favorit.
Döttrarna lånar den alltid när de är här.
Undrar vad T gör nuförtiden.
Det var säkert 15 år sen vi sågs sist...
Henne ska jag leta upp en annan dag....

Jag har alltid gillat mönsterbården så den ritade jag av och stickade in på min Normikofta.
Bilder på det kommer sen.
Här är Normi en bit på väg.


Nytvättad Normihärva nystas i solen.
Stabilt med betongbord att fästa vindan i.


En underbar sommardag med tjusig final i orange.



Tänk ett garn i de färgerna!
Fale!?


fredag 3 september 2010

Spooky

Fortsättning på As roliga logihistoria:

Jag berättade för lilla J igår att syrran haft sånt flyt med boendet i London.
Hon berättade då att A sagt till henne tidigare den dagen att
"Jag vill inte bo på nåt sunkigt hostel.
Jag vill ha mitt rum med en gång.
Bara ställa in väskan så är det klart."
Hon glömde säga vilket rum.
De där uppe tänkte väl att  jaja, hon får väl "sitt" rum då då.

Man ryser...

torsdag 2 september 2010

God save the Queen

Jaha, så bar det av till England då.
För lilla A alltså.












Två stora väskor på sammanlagt 35 kg packades igår kväll.
Och ändå blev det massor med kläder över...

Jag och sambon var på Rusta och köpte en ny jätteväska.
Den gamla (från förra londonresan) hade blivit så konstig i handtaget.
Det hade liksom fastnat så det inte gick att dra ut med mindre än att man bände med ett verktyg och tog spjärn med fötterna....skitjobbigt.
För att få ner det igen behövde man slägga, typ.

Rusta är bra.
En sån här fin bautaväska blev det.
85 cm hög.
Stor som en ponny ungefär...
Med fyra hjul under så att man liksomkan köra den bredvid sig genom att bara putta på den.
Man kan dra den efter sig också om man víll....



















Men så måste jag berätta att det hände en sån rolig grej igår kväll.
En sån där skön "slump" som händer när man är i flow.
När krafterna är med en.
När "det är rätt" helt enkelt.

Jag måste ta det från början.
A hade planerat första tiden i London så att hon bokat rum på ett hostel till första nätterna.
Bara för att ha nånstans att ställa väskorna och för att i lugn och ro leta ett bra rum för närmsta tiden.
Den 18 september kommer hennes två vänner över, som också ska läsa på London College of Fashion.
Till dess tänker A kolla runt i London för att hitta en större lägenhet eller ett hus att hyra för de tre och ett par till.
Så igår kväll fick hon ett mail från Tony.
Tony var en av roomie-sarna i lägenheten i Betnal Green  (stadsdel i London) där A och hennes vänner bodde för tre år sedan.
Tony mailade ut till alla gamla kontakter för att kolla om nån behövde rum i London för nu var det en plats ledig....
Konstigt va?
Just den dan!
Och just den lägenheten!
Och inte nog med det, det rummet och den sängen som hon bodde i 2007.
Vi skrattade gott.
Åt att Tony fortfarande bor kvar.
Åt att han mailade just nu.
Åt att hon skulle tillbaka till sitt gamla hem.
- Undrar om strykjärnet och dammsugaren som jag lämnade är kvar, flinade A.

Visst är det väldigt konstigt ibland.
Hur saker liksom faller på plats bara.

Det känns väldigt bra för mamman också.
Nu kan jag ju se framför mig precis var hon är.
Och jag har kvar adressen så jag kan skicka ett litet brev redan idag.

I oktober ska jag åka o hälsa på.

Undrar om det finns några garnaffärer i London.

Igår beställde jag garn.
Från fina Fale Artut.
Jag har längtat efter nåt fint och roligt att sticka.
Och vad är finare eller roligare att sticka i än handspunnet garn från Fale.
Hon hade två så underbara härvor poesigarn på Ullmaja.















(de två till höger)
Ååå vad jag längtar!
Lukta
Klämma
Vila ögonen
mmmm

Det surrar en idé i huvet.
Ett underbart stadium.
Idéstadiet.