fredag 23 september 2016

"Till våren"

"Till våren" är  ju ett sånt himla bra uttryck!!
Allt som inte är absolut akut får vänta till våren.
Då hinner jag känna in, fundera och klura över vintern. Och så slipper man göra stora jobb nu när det snart blir ruggigt och blött ute.

Ingen överraskning. Jag visste att det skulle vara någon grad av fuktskada här. Inte så farligt som jag befarade och det är ju alltid trevligt:-)


Det stämde som svåger Ch sa att det här rummet antagligen varit ett sk häbbare (halländska). Ett rum, eller avdelning i huset som var kallt på vintern och endast användes på sommaren. Övrig tid som förvaring av diverse. Golven i sådana här var vanligen av mullbänkstyp. Dvs syllen ligger direkt på en grus/jordbädd och golvet har bara ett lager plankor på dessa syllar.


Att det var ett sådant golv förstod jag på att man spikat tjock masonite under linoleummattan.
Och så Ch:s kompetenta information.


Well, den här lilla fuktskadan med sin fina spindelväv av vitmögel får ju åtgärdas asap.
Det ser väldigt ytligt ut, ligger bara i masoniten. Gissar att det är elementet som läckt.
Så riv upp, kolla plank och underlag, byt ut det som behöver bytas, lindreva (de ganska grova) springorna och låt det vara till våren när det är lite goare väder för att riva upp hela golvet.
Lite trasmattor över blir kanon :-)


Trasmattor inhandlades på auktionen i somras. De är vävda av M-J som hade vävstuga på loftet i hönshuset. Härligt att de får ligga kvar på gården tycker jag.









måndag 19 september 2016

Kakelugn

Har egentligen en massa annat att göra nu inför flytten. Men när jag får tips om en gratis kakelugn kan jag ju inte missa tillfället!
En skorstensspecialist var och kikade på mina skorstenar.
Det visade sig att den unge mannen har öga för gammalt och byggnadsvård.
Han ville ta hand om en rivningshotad kakelugn i ett gammalt torp. Men tyckte inte att han själv har tid. (Tilläggas bör att L fått löfte av kommunen som äger torpet att ta det han ville innan rivningen)
"Den skulle passa bra här" sa han när han såg platsen i salen där jag vill ha min kamin.



















"185 cm hög så den skulle gå in fint i din 190 cm takhöjd".
"Men du får snabba dig. De ska riva stugan vilken dag som helst. Jag kan ringa dig om den står kvar i eftermiddag."

Ni fattar! Ett sådant erbjudande går ju bara inte att säga nej till!
Jag kan på söndag sa jag. "OK, jag hjälper dig. Jag kan visa hur man gör och jag har lite verktyg o sånt man behöver" säger den förtjusande unge mannen!!
Några timmar senare fick jag ett mess med denna bild.




















Så igår morse åkte jag till Skällinge och hem till L och hans M. Jag fattade på riktigt när jag kom fram att det är byggnadsvårdare jag har att göra med.
Eller, det fattade jag ju redan när han var hos mig. Han förstod sig tex på mina golv som jag tänker såpskura och blev inte förskräck när jag sa att jag INTE ska modernisera :-)
De hade tagit hand om en stor kringbyggd gård. Gammal. De ursprungliga delarna kom från en gammal ryggåsstuga. Nu är gården återställd i 1800-talsskick och -utseende.
Både in- och utvändigt! Ni vet handtryckta limfärgstapeter, platsbyggda köksskåp, kakelugnar, vedspis etc etc.

Vi åkte i alla fall bort till lilla torpet och L visade hur man lossar kaklet och knackar bort teglet som sitter i kakelbitarna. Jag fick tejp och verktyg och ett munskydd. Sen lämnade han mig.


























































Det tog lite drygt två timmar att ta ner den och lägga in den i bilen.
Inte farligt för en amatör!



















Jäkligt skitigt kan jag säga!

Efter fika hemma hos L & M åkte vi tillbaka till torpet allihop.
M ville ta vara på fönsterbågarna med munblåsta glas i.
Och jag skulle få med mig pardörren hem.



















Den kommer väl till pass i min förstukvist där jag bara har ett dörrpar. Det kommer att bli kallt i vinter. Tidigare ägare satte för en träskiva på insidan på vintern. Men det ser ju himla tråkigt ut och man vill ju kunna använda den ingången även på vintern.
Jätteglad att de här dörrarna blev mina. Det är svårt att hitta så låga (175 cm) dörrar.
Trött efter träningspasset (men lycklig) körde jag hem till Lars Persgård och bar in kakelugnen på logen. Där kan den ligga i tryggt förvar tills jag ber L komma och mura upp den i salen.


När jag var klar med träningspass två för dagen gick jag upp till grannarna S-E och A och berättade om äventyret. Där fick jag kaffe och en mycket trevlig pratstund. Väldigt söta grannar jag fått:-)

En fin dag har det varit!
Nöjd med att ha räddat en kakelugn, dörrar och fönster från ett öde värre än döden (grävskopan).
Gött trött i kroppen efter härligt jobb.
Och nöjd med att ha träffat så fina människor.
Unga byggnadsvårdare och goda grannar.
Man har det bra!

Hej då lilla torpet...<3 p="">

















fredag 9 september 2016

Auktionsfynd



Som att ha ett husdjur! Den lever sitt eget liv. Slår varje halvtimma och timma. Jag behöver bara dra upp den en gång i veckan. Fantastiskt! Hon (ja, min klocka är en hon) är från Tyskland, Gustav Becker i Freiburg har byggt den 1929.
Anton Svanberg, urmakare i Kungsbacka har servat henne. Lite olja och översyn behövdes.
Ett riktigt kap för 200 kronor!

lördag 3 september 2016

Trärent




En liten sväng med skrapan och mätta med rå linolja och sen en skvätt färg innan vintern. Vad tror ni om det?😄👍🏻
Ser lite bättre ut efter ett svep med linoljan.