Tinatröjan

Jag har visst inte berättat om Tinatröjan va?
Jo, det var så att jag umgicks med en väldigt söt o gullig tjej i slutet 80- början 90-talet.
Ja hon heter Tina. Mer säger jag inte:-)
I juni 1993 var vi på kurs på Brännö.
Vi höll till i hennes föräldrars sommarhus och hade en väldigt alternativ kurs..
Mer säger jag inte om det heller:-)

Well, i alla fall så fick vi för oss att byta tröjor. Jag hade en capuccino-färgad (ja, det var modefärgen den sommaren....) nätstickad tröja. Vanlig konfektion, inget särskilt med den. Hon hade en supergosig tröja som hennes mamma stickat.
Jag vet inte hur orden föll, men antagligen i inspiration av kursen också, så fick vi för oss att byta helt enkelt. Konstigt byte kan man tycka. En handstickad tröja i ren ull, mot en konfektionströja i bomull....
Jag ställde ifrån mig mina Reebok-dojor mitt på vägen också, så i det perspektivet var det ändå inget märkvärdigt...
Den här tröjan har jag varit väldigt förtjust i i alla år. Jag tänker förstås alltid på Tina varje gång jag ser den i garderoben, eller när jag har den på mig.
Mina flickor vill alltid ha just den när de ska låna en tröja.

Ett tag efter den där kursen ändrade mitt liv riktning ganska radikalt. Och jag och Tina gled ifrån varann.
Vi träfffades något år senare och  fikade, kan jag erinra mig lite svagt.  Sen dess har jag varken sett henne eller hört något om henne.
Jag har letat lite på facebook och googlat omkring nån gång.
Men jag vet ju inte ens om hon har kvar sitt efternamn...
Det hade allt varit väldigt roligt att träffas igen. Och om vi ses ska jag ge henne tröjan tillbaka.
För om jag hade gett bort en så fin tröja som min mamma stickat så skulle jag nog i eftertankens kranka blekhet  ångrat mig lite grann... Hur rätt det än kändes just då.
För 20 år sedan!!
Gu vad tiden går!!

Igår var det rätt blåsigt och kom-och-gå-sol. Det gick ändå att sitta på nersidan.
Jag repade upp koftorna och härvade upp garnet, sköljde det i varmt vatten med en gnutta hårbalsam i och sedan fick det hänga på tork i blåsten med galgar som tyngd. Här ser man några av de röda härvorna. Det blir som nytt när krullorna är borta och sköljningen fluffat upp garnet igen.

Under tiden hann jag lyssna på tre sommarprogram och en dokumentär:
Leo Razzak  - jätte-jätte bra!
Theodor Kaliifatides - superbra!! han kan verkligen använda vårt språk!
Jenny Strömstedt - jättebra och roligt det med!
Kidnappningen av Ulrika Bidegård - spännande dokumentär nedladdad från P3 Dokumentär.
Tack för det Sveriges Radio!!

Snacka om återvinning förresten! Den röda koftan stickade jag ju helt klar tre gånger innan jag var nöjd!
Nu får den ingå i en fjärde tröja. Valuta för pengarna.
Det garnet är ett Rowan-garn som jag köpte på Strikk i Göteborg. Dyrt som skam var det! Jag stickade in en tråd Kidsilk Haze även det från Rowan också. Mest för att värma upp färgen lite. Det tjockare garnet var lite väl kallt för mig minns jag.
Well, det är inte nåt ludd kvar av kidsilktråden, men den hjälper ändå till att värma färgen fortfarande fastän tråden är så tunn så tunn.

Nu har jag börjat sticka på en Tina-inspirerad tröja. Fortsättning följer!
Och jag har inte glömt pinnen! Eller, jo, det hade jag!
Men sambon påminde mig att jag inte bloggat den än, så det kommer:-)

Även idag blåser det. Och det är med gå- än kom-sol. Men det är väl alldeles perfekt! Då får man sitta inne och sticka hur mycket man vill, haha!!
Och så tror jag att jag ska åka till Fjärås en sväng och titta till min vän A som ligger och är så sjuk. Hög feber och jätteont i huvudet.  Hon har varit på sjukhuset och tagit prover och allting... lite oroligt är det allt.
Well, vi hörs!

BTW, jag hade visst bloggat Tinatröjan förut, 6 september 2010:  Här
Hade glömt att jag har en sökfunktion där man kan leta upp gamla inlägg när minnet sviker, vilket det gör heeeeela tiden:-)
Några av tidigare inlägg om de tre koftorna:

Forsythian      Här  och Här
                     
Krokusen    

Röda koftan  och Röda koftan klar här