Men så en dag förra året så visste jag att den skulle stickas i Kampes tvåtrådiga. Grått och lila. Och modellen blev à la Islandströja. Dvs stickad i ett stycke med raglanärm. Gillar islandsmetoden för att man slipper sy ihop tröjan. Allt stickas ihop och det blir så bra så:-)
Ska se om jag kan rota fram en bild på den färdiga tröjan. Jag hade stickor 2,5 så den blev ganska tät. Vilket var meningen. Jag ville ha en tröja som blev lite mer vindtät. Och det var även så man stickade förr i världen. De skulle vara vatten och vindavvisande. Förr hade man kvar mycket mer lanolin (fårfett) i garnet vilket gjorde det stickade mer vind-, regn- och svett-tåligt. Själva mönstret hittade jag i en bok med gamla Skandinaviska mönster. Just detta var vanligt på arbetströjor från tidigt 1800-tal i Ullardestrakten. Som jag använt den tröjan!! Den är perfekt att promenera i. Ända upp till 7 m/s funkar den. Över 7 meter blåser det igenom, då får man ha ett skal på:-)
Sista biten på den stickade jag när jag var som sämst i vintras. Ren meditation! Två gråa en lila, två gråa, en lila... Närjag inte kunde koncentrera mig alls, så gick det ändå att sticka.
Ser man på, här har jag den på mig när vi är utflykt i Åkulla bokskogar med mor, syster och svåger.
2 kommentarer:
Fint mönster! Jag som helt nligen lärt mig sticka med två färger gillar sådana där mönster med korta avstånd på baksidan! Vackra färger också!
Åkulla bokskogar, har aldrig tänkt på att de finns på vintern också! :-)
Finfint, Maggan! Nu kan du läsa mera om Expressen...!!
Skicka en kommentar