Det var inte det jobbiga.
Att karda.
Men jädrar i min lilla låda vad svårt det var att spinna änglahåret!
Jäkla tur att man inte ska försörja sig på det. Det hade blivit magert, haha.
Nä, jag får sätta mig i helgen när jag är utvilad.
Man får inte vara stressad när man spinner nämligen.
Det är som att dreja.
Lugna fina tag.
Sen är det ju bra om man tar sig tid att lära sig också....
Nä, jag börjar på ett par nya sockor istället.
Mönstret skickade söta A ner från Hammarstrand. Hon är bra på att hitta lättstickade och trevliga sockmönster hon:-)
Garn: vitt Mellanraggi, stickor 2,5.
Tjo flöjt från Maggan Bråttom
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jättefint kardat och det ser fint det du spunnit också! Kanske kan du experimentera lite med hur hårt tråden/drivremmen är spänd. När jag började hade jag den för löst och då fick jag massa snodd utan att det matade in. Sedan blev det nästan tvärtom, spolen slurpade i sig utan att jag hann med men till slut hittade jag lagom.
Men jag säger som du, tur att inte jag försörjer sig på det där garnet eller att familjens vinterkläder hänger på min garnproduktion... :-D
Skicka en kommentar