fredag 30 april 2010

Magnolia och Oliver

Kolla vilka fina små magnolior jag o sambon har!!































Vi planterade dem förra våren och de har klarat vintern riktigt fint.

Vi har ännu en familjemedlem. Oliver heter han. Ett litet fint olivträd som vi fick av bror A och hans M när vi flyttade in här 2007.*
Vi har misshandlat honom lite. Förra vintern glömde jag av honom i garaget. Där stod han hela vintern och fick inte en droppe vatten.
Men som den tacksamma sort han är så tog han sig när han fick vatten och fick komma in i ljuset och senare ut på altanen.
Den här vintern har han stått inne och fått en liten skvätt vatten nån gång då och då.



















Inte alltför ofta måste jag erkänna.
Han ser allt lite torrer ut...

















Jag tror han längtar ut.
Snart, Oliver, får du komma ut.
Så fort det är frostsäkert.

* här kom jag att tänka på Mauro Scoccos låt "Till dom ensamma":
 "...och jag minns när vi flyttade in där, 1987, hur som helst så..." osv.
Hör här.
Himla bra sjunglåt.
För en gång skull en kille som sjunger i rätt tonart för mig.
Om man tar Orup och Peter Lemarc o såna så måste jag alltid hoppa upp o ner i oktaverna för att kunna sjunga med. Antingen är det för högt eller så är det för lågt.
Samma med Ted Gärdestad som annars också är en favvo på sjungamedlåtsfronten.

Här en liten spellista till er alla.
Sjung med vet ja!
Jag la till en liten rockare också. Love Hurts med Nasareth.
En riktig gammal goding.

Ja kära nån så mycket bra musik det gjorts.
Ingen skulle behöva göra mer musik för det finns redan så otroligt mycket bra låtar.
Och artister!

Jag brukar roa mig med att sjunga stämmorna ibland också.
Det är skitsvårt på en del låtar.
Man har ofta sjungit melodistämman så mycket att det är svårt att hitta rätt spår på andra stämman.
Försök med denna tex....
Ja jag veeeet!
Christina Lindberg är hm... rätt dansbandsvidrig men ...det får man ta.
Lite gott-ont på nåt sätt.

Här en annan stäm-låt som jag brukar leka med.
Somethin´ stupid med Nicole Kidman och Robbie Williams.
Jag vet inte hur det är med er, men jag har skitsvårt att ta Nicoles stämma här.
Kan du A-M?
Jag hör henne men sjunger med honom...

Gamla blommor kan också vara fina.
Jag har nog sagt det förut att jag tycker det är fint nät tex tulpaner blir lite bedagade.
Som de här som vi fick av mamma när vi kom hem från vår långa resa.
De är alltså lite drygt en vecka gamla och rätt torra nu..















Apropå torra .....

Rosmarinbusken verkar ha fått dödsstöten i vinter.
Det låg ett par kubikmeter snö över den när det var som värst så det är kanske inte så konstigt att den ser ut så här nu.
Den som var så stor och grön och fin ....
Ska testa att klippa ner den ordentligt så får vi se om det komemr liv nerifrån.
Här har vi så Gs vinplanta.

Den skulle bott i ett växthus vid det här laget.. men
det kom annat emellan den här vintern så vi får se när vi tar tag i det projektet..
Yttepytte små rosa saker kommer ut på vinstammen.
Det måste väl vara knoppar?


Slutligen en dagsformsbild på As ros.

Den fick hon av tant M när hon tog studenten  för fyra år sedan. Gu va tiden går!!
I alla fall så var den bara en enda ros då.
Den stod länge i en vas och när själva blomman vissnat stoppade jag ner den i en kruka med jord.
Bladen var gröna länge efter att blomman vissnat.
Där stod den resten av den sommaren och fick flytta med ner hit året efter.
Under den sommaren utvecklades lite nya bladrosetter utefter stjälken och fram på höstkanten planterade jag den i stenpartiet.

Vi hade inga andra land då så det blev lite slarvigt på hörnet där det fanns lite mer djup.
Sent på hösten kom det en knopp längst upp.
Men knoppen skrumpnade i frosten.
Året efter stod den länge och såg alldeles skrumpen ut.
Först långt fram i juni kom de första bladen.
Och tänka sig. På sensommaren kom ett par knoppar!
Ända tills de var så stora att rådjuren tyckte de var värda att äta...
Jäklar va sur jag blev.
Den hösten fick rosen ett staket.
Det kom fler knoppar och några hann slå ut innan vintern kom.
Nu i somras vaktade vi rosen noga.
Den var väldigt sen att komma igång.
Jag trodde den var död ett tag och var på väg att dra upp den.
Men så klippte jag ner den lite, slog på en liten hög med kogödsel och mera jord och vattnade en skvätt.
Sent omsider kom bladen och sen blommade den i flera omgångar.
Flera blommor åt gången.
Mörk-röda sammetsblommor som doftar svagt.
Helt otroligt!!
Det kan man inte tro när man ser den nu!

Slut från trädgårdsrutan






1 kommentar:

fale artut sa...

Grejor på väg! Mannen är SÅ lycklig över att någon förstår honom, brytarspetsar, det är grejor det! Ha de!